>Min sexåring blir stor imorgon. Större. Skolstor. Jag känner mig lite ofokuserad och lite luddig i mina tankar. Skolan. Det är så fint. Han kommer att lära sig allt i skolan. Han ska börja med att lära sig skriva S säger han. Nu gör han små vassa blixtar eftersom de mjuka böjarna är för svåra.
– Böjarna kommer nog sen, jag ser ju vad det står ändå, säger jag.
– Det ska vara böjar, säger Valentin, så jag måste nog lära mig det. Sedan ska jag lära mig hur grejer funkar också. Typ värme. Och engelska.
Efter böjarna i S är det tidsmässig raksträcka ända till studenten. Vips så står man väl där med blommor och champagne och undrar var den lille pojken tog vägen.
Nej, jag behöver lite förströelse. Något som skingrar tankarna. Har för första gången shoppat loss på Second Hand. En gul tekanna. 15 kr. Köpte även en “När, var, hur – 2003” som kanske kunde vara rolig för Valentin att ha när han blir 30 och bryr sig om vad som hände i världen året när han föddes. Men så kom jag hem och upptäckte att den handlade om 2001 och 2002. “Detta hände i världen två år innan jag föddes”. Själva idén tappar lite.
Ni förstår. Bäst jag återgår till att vara en stolt men lite förvirrad skolbarnsförälder. Här och nu. Det är jag ganska bra på.
