>Pappan läste för sexåringen. När nattningen var avklarad och han kom ut från rummet frågade jag i förbifarten om boken var rolig. Fick ett litet referat:
– Jodå. Håkan Bråkan ville bli smartare.
– Mhm. Vad? Käkade han fisk då?
– Japp. Så han funderade lite på vilken fisk som var smartast och kom fram till att det måste var en arg fisk, eller tjurig. För han tycker att smarta personer alltid ser tjuriga ut.
– Så vad blev det då? Gädda?
– Nja. Han kollade alla fiskar men tyckte ingen passade, och kollade även de konstiga fyrkantiga fiskarna i frysdisken. Men så hittade han någon som hette SUR STRÖMMING.
– Haha! Och sedan?
– Sedan åt han inte fisk mer.
Håkan Bråkan böckerna i ett nötskal. Men det där med att “godnattsagan” ska varva ner… det konceptet faller. Men han somnar ju utan tvekan med ett leende på läpparna. Eller i fnissattack.