>Citerar gårdagens blogginlägg (mitt eget dessvärre): “Familjelogistik har stor potential att bli en av mina finaste kvaliteter.” Just idag känns den meningen en smula fjärran.
Klockan 14.30, prick 14.30, knallar jag och barnen in på BVC för att gå igenom lillebrors treårsbesiktning. Har förberett honom på att här kan man vägas, mätas och pratas. Det gjorde den lille pratkvarnen inte på förra kontrollen nämligen. Då satt han med läpparna hårt sammanpressade under hela besöket. Så han har nu bestämt sig för att han ska visa att han kan säga sitt älskade rrrrr.
Efter en kvart i väntrummet börjar jag ana oråd och frågar en sköterska om vi möjligen har tagit fel på tiden. Hon hittar varken personal eller tider utan konstaterar att så måste vara fallet.
Ok. Tillbaka i bilen igen klickar jag mig direkt in i kalendern och ser genast att jag förväxlat tiderna. Bakom “Alve läkare” står även “OBS: Öron!” Fint. Återbesök för den gamla öroninflammationen var det ju. Vi har suttit en halvtimma på fel ställe. Ringer vårdcentralen istället och svamlar småstressat om hur vi är 30 minuter sena och på fel sjukhus. Lyckligtvis så har läkaren en lucka lite senare så vi är välkomna. Vi parkerar snart bilen vid sjukhus nummer två och promenerar raskt in på sjukhus nummer tre för att köpa mutfika till barnen (som faktiskt är vid förvånande gott mod med tanke på snurret). Efter 45 minuter har vi käkat var sin glass och dessutom förklarat för lillebror att det är ändrade planer. Vi ska inte alls vägas och mätas nu, utan nu ska doktorn kolla i örongen istället förstår du. Roligt va?!
Men så. Till sist. Några minuter senare hoppar en preppad lillebror stensäkert upp i läkarens stol. Med öroninstrument i örat sitter han som förstenad och utan att röra annat än de konstant leende läpparna deklarerar han för en leende läkare
– Jag är en duktig kille. Jag sitter stilla. Jag kan säga rrrrrrrrrrr åsså!
Jaha. 10 minuters öronkoll mynnade ut i två timmars irrande. Så det där jag hostade upp igår, om familjelogistik – det satte jag visst i halsen idag.