>Inte nog med att jag envist övertygat resten av familjen att vi ska riva ut halva hallinredningen så här innan jul. Jag har dessutom packat ner alla ytterkläder, som vi nog inte kommer att behöva på någon vecka, i en sopsäck. Där räknade jag in regnkläder. Fråga mig inte hur jag tänkte där, men…. ja. De åkte ner i sopsäcken i alla fall.
Så självklart spöregnade det imorse. Och måste två små upprymda barn öppna sisådär 42 julkalendrar innan man går till dagis, så tar allting lite längre tid. Men när jag väl kommer inspringande på dagis, dyngsur och med lika dyngsura barn, upptäcker jag att de extra ytterkläder jag haft med mig (för att jag inte hittade regnkläderna i den stora svarta sopsäcken) också är dyngsura. Som grädden på moset upptäcker jag att femåringen ska ha Spadag. Ah! Ok, puss och kram och så hem igen för att hämta badbyxor och handduk. Det spöregnar så klart fortfarande så jag får skjuts av underbara mormor eftersom jag har ett möte alldeles för snart.
Aaaaandas.
Så mormor skjutsar hem och tillbaka till dagis igen. Ok bra. Eller… jaha, tvååringen ska visst också ha Spadag. Och där satt visst en fin lapp med en lista vad jag skulle packat ner. Hm. Efter ytterligare en vända hem har jag slutligen försett dagishyllorna med fyra badlakan, t-shirts, badbyxor och shorts.
Mormor är förskollärare. Så någonstans mitt i röran påminde hon mig lite snällt och försiktigt att kika på anslagstavlorna varje dag….
Bara en mamma vågar en så’n sak. Men som vanligt har hon rätt. Jag måste kolla på anslagstavlorna för fortsätter jag så här varje morgon kan jag hoppa över mina löparrundor.