>Femåringen har varit tapper de få gånger han käkat medicin tidigare. Första gången tog en evighet. Men sedan verkade det som att han förstod att han vackert skulle få sitta kvar på köksbänken tills den idiotiska medicinen var i magen. Den gången skulle jag kaxigt nog smaka lite för att visa att det faktiskt var lugnt. Att det visst inte var så äckligt.
Det var det. Barnpenicillin mer än äcklig. Den är vidrig.
Efter det hyste jag enorm respekt när han efter ett djupt andetag svepte den där lilla otäcka muggen med penicillinsörja.
Men i helgen kom vändningen. Valentin fick ett elakt myggbett på kinden i fredags och har sett ut lite som Rocky över ena ögat. Med andra ord fullständigt igensvullen. Han reagerade så illa på det där lilla sticket att han knappt kunde öppna ögat till en början. Så det fick bli apotekets receptfria allergimedicin. Som tabletter. Tabletter!
Stoltare kan en femåring knappast bli, som han insåg att medicin aldrig mer kommer att smaka någonting.