Välj en sida

Natten tills idag, för åtta år sedan, blev jag Valentins mamma. Det har hänt mycket under de här åtta åren. Det är minst sagt omtumlande att bli föräldrar. Men när väl osäkerheten släppt lite (för helt släpper den nog aldrig) så vågar man njuta. Idag har jag njutit. Kanske lika mycket som åttaåringen själv till och med. Och jag ville verkligen skriva ett inlägg om honom här. Till honom.

Nu har jag suttit en lång stund och skrivit och suddat och skrivit igen och jag får bara inte fram allt det där jag känner. Allt det där som känns i hjärtat när jag smyger in till honom när han somnat och stryker honom över kinden och stoppar om täcket igen. Eller det jag känner när jag tror att jag ska lära honom något alldeles vansinnigt livsviktigt och jag möts av “Ja, jag vet mamma.” Eller… ja.

Allt det där är för stort för bokstäver i en blogg.

Så grattis på åtttaårsdagen min älskade unge. Du är mitt allt. Och lite till.

Share This