>Jag har sagt det flera gånger förr, men jag gillar fortfarande måndagar och jag gillar den här måndagen också trots någon dipp på morgonkvisten. Men det tillhör ju rutinerna numera så det tänker jag inte älta nämnvärt just den här gången. Men en kortvariant kan jag kosta på mig innan jag packar ihop kvällens jobblunta och kryper till sängs;
Måndagens värsta är morgonens strid om huruvida sexåringen skulle bära vinteroverall till dagis eller ej. Jag bestämde nej. Han bestämde sig för att lägga sig på golvet. Som vanligt konstaterade jag, på väg mot jobbet något århundrade senare, efter ännu en morgon som gud glömde, att det inte var värt att bråka om egentligen. So what om han fått vara lite svettig en stund.
Måndagens bästa är när samme sexåring går hand i hand med en blundande lillebror förbi skolgårdens klätterställning på vägen hem. Bara för att lillebror inte ska se allt det roliga och vilja klättra. Bara för att storebror ska hem. Bara för att mormor ska komma tre timmar senare.
Lite surt och mycket sött. Måndagsgodis light.