Välj en sida

>Nu är det igång. Skollivet. Från och med nu och kanske 12-15 år framåt. Men ett finare välkomnande kunde han väl knappast fått. Lite blödig i mammahjärtat var jag redan innan och det blev väl inte direkt lättare när fröken Lillemor, efter att ha ringt i klockan, ställde sig i entrén och hälsade på alla barn… en efter en.

Och nu snackar vi inte “hej hej” och ett leende. Nej, det var något helt annat. Jag stod precis bakom min sexåring och såg frökens snälla ögon och klara blick när hon böjde sig ner och tog sexåringen i hand.

– Hej Valentin, välkommen till skolan.

Nu ska jag börja med att lära mig några små rutinprylar; 1) Utflyktsdag varje måndag = matsäck. 2) Gympa varje onsdag samt 2) Kalla inte lillebrors väska för dagisväska. Kan få obehagliga (läs: öronbedövande) konsekvenser.


Jag har verkligen en jättefin bild på dem framifrån, men nej. Valentin hade mycket klara direktiv om att just den här bilden skulle med. Skolväskorna. Storebror packade ner en blyertspenna, pennvässare och linjal.

Lillebror körde överlevnadsmodellen; en nalle, två dockor, en tröja och en gammal träbit.

Share This