Välj en sida

>Idag presenterade vi en ny värld för sexåringen. Eller en ny del av hans värld.

Efter att ha tjajat om ett Shrekspel (Nintendo Wii) i flera veckor, så hade han nu kommit på idén om att han skulle ge mig alla sina pengar så jag kunde köpa det. Han kom därför kånkande på spargrisen och ställde den framför mig på bordet.

– Här mamma. Du får alla mina pengar. Så kan du kanske köpa Shrekspelet till mig?

Efter att funderat i en microsekund över huruvida det är bra eller dåligt att han använder sina spargrispengar till ett Wiispel eller ej så berättade jag för honom att han styr över sina veckopengar som han vill. Om han vill köpa ett Wiispel så gör han det. Vill han spara till något annat så gör han det.

Sedan körde vi hela introkursen i ekonomi, till sexåringens stora lycka. Kollade vad spelet kostade (fanns ett billigare och ett dyrare). Vi räknade hans pengar och skrev upp hur mycket det saknades om han ville köpa det dyrare spelet, det vill säga det med en svensk manual. Att få ihop de 60 kronor som saknades skulle ta tre fredagar (veckopengar) till. Vi kom även överens om att han kunde få panta alla eventuella PET-flaskor. Han var ofantligt stolt!

Om möjligt blev han ännu lyckligare när han några minuter senare hittade fyra kassar med pantflaskor i garaget. Därmed kommer han, när han köper sitt Shrekspel, ha pengar kvar i spargrisen.

Min lille sexåring växte flera meter ikväll.

Share This