>
Första riktiga jobbdagen efter semestern men hösten kunde ju börjat lite bättre tycker man. Störtregn gör tydligen så det regnar in i vårt kök. Eller ja, det droppar in. Men ändå. Hur kan man vara så korkad att man fäst ett snöräcke i “dalarna” på plåttaket? Hur? Den plåtslagaren skulle jag vilja ha ett litet snack med. Detta var väl dock några decennier tillbaka, på den tiden då man ännu inte fattat att vatten rinner neråt, så snubben är väl pensionär för länge sedan gissar jag.
Nåja. Mats är lugn som en filbunke som vanligt och jag är bara stressad över att jag uppenbarligen städat bort (slängt) mobilnumret till vår duktiga plåtis. Och regnar gör det ju fortfarande så det går inte att ta sig upp på taket för att kolla.
Annars då?
Nej, just det. Jag missade ett möte idag också. Ett viktigt sådant. Och glömde bort att ta med barnens gummistövlar till dagis. Och den lilla cockerspanielflickan har kissat på min Pappelinamatta. Min stora (och dyra) Pappelinamatta som tar en halvdag att knöla ner i badkaret för att göra rent och en halvdag att torka igen om det är sol. Men det regnar, som sagt. Den efterlängtade promenaden med Mia blev inte av heller. För det regnar.
Men förutom det?
I den lilla sprudlande positiva hörnan har vi två lyckliga och trötta barn som varit på dagis för första gången på tre veckor. Det var tydligen innerligt roligt. Vi har även min guldpappa som ägnat en av sina sista semesterdagar till att agera vaktmästare på lilla byrån och skruvat upp både det ena, andra och tredje. Han har även tvättat och pysslat om firmabilen så den skiner så som den förtjänar. Och kört bort några säckar med skräp… och bjudit på fika!
Tänker man på det där sistnämnda så skiner allt solen lite grann i alla fall!