>Om man har ett eget företag. Då är det förhoppningsvis något man valt självmant att göra och företaget har med all säkerhet en verksamhet som man brinner för, som man tycker är intressant, utvecklande, roligt, givande, spännande och ger en näring. Dagligen, dyngligen!
Det är ganska få småföretagare som jobbar 8-16 och sedan släpper företagandet där. Och det är inget fel med det. Det är rätt. Det är det som göra att alltihop fungerar. Det där att man bryr sig på riktigt. För att man vill och för att man mår bra av det. Företaget är som ett barn, något som man hela tiden vårdar och utvecklar, är stolt över och som ger en så mycket tillbaka. Inga pussar och kramar kanske, men man växer som person.
Det är inte synd om en företagare som sitter och fakturerar en lördagmorgon. Det tyder på att man har mycket att göra. Har man mycket att göra tyder det på att man är duktig och kan sin sak.
Det är heller inte synd om en företagare som jobbar över lite då och då. För någon annan dag kan den stackars företagaren ta ledigt och vara ute i solen några timmar med sina barn istället, utan att be om tillåtelse eller kolla komptimmar eller vad det kan handla om. Eller den stackars lille företagaren kan ta en frukost hemma med barnen om de är trötta och hängiga. Den stackars lille företagaren kan planera sin egen tid, lägga upp sin egen vardag, sätta sina egna begränsningar och ta kontroll över sitt liv.
Nej du, vi stackars småföretagare har det inte lätt. Så mycket frihet, så mycket uppskattning, så mycket utmaning, så mycket tillbaka varje dag. Så mycket kontroll på tillvaron.
Det måste ju vara oerhört betungande?