>Läser Alex Schulmans pappablogg. Nyblivne pappan Schulman har ovanligt snabbt snappat upp att man, när man har barn, inte riktigt kan räkna med att planen kommer hålla. Vilken plan som helst. Och varje gång planen spricker landar han i följande lilla fras:
Man måste gilla läget
Gilla-la-la-la-läget
Första gången jag läste den log jag. Andra gången småskrattade jag. Tredje gången tänkte jag; ja just det.
Idag när barnen låg i en hög och brottades igen, innan vi ens hunnit käka frukost, dök de där raderna upp i huvudet. Gilla-la-la-la-läget. Så sant.
Så ikväll innan nattningen tog jag tio djupa, intalade mig själv att gilla läget och gled in till brottarklubben i vardagsrummet för att leverera den goda nyheten; läggdags.
Då ligger de i soffan och kramas. De leker att lillebror är en fågelunge och storebror är fågelpappan. Såja, säger fågelpappan ömt och klappar fågelungen på kinden. Ska jag bära in dig i sängen? Fågelungen piper och nickar och så krånglar de sig upp och iväg till lillebrors rum. Fågelpappan lämnar över vällingflaskan till fågelungen och säger godnatt.
Den där lilla frasen fick plötsligt en annan vinkling. Jag gillar läget på riktigt. Helt klart.